Cornelis Vreeswijk - Gideon Till Plautos Lyrics

Jag iakttar din bild, Felicia,
i svart och vitt.
Och allt det svarta mot den vita huden
blir f�r en hundradels sekund utbjuden
att famnas fritt ...
Liksom en bubbla g�r ett sekel i ett glas.
Jag ser p� hennes mun. Jag
j�mf�r hennes �ra. Men hon �r spegelv�nd.
Vad annat
finns att g�ra?
Inga kommentarer? Ingen att ber�ra
i denna fas?

Och luren klang. Ut br�t sig allt narrgnistret
ur hj�rtat ut ...
Du s�llar dig till andra i registret.
Du g�r din plikt. Sen r�kar du i klistret
en dag till slut.
("Det hj�lper ingenting att spilla mord")
Hon g�r vad andra vill. Min vilja �r motstridig ...
Jag var f�r sen ... Eller ... jag var f�r tidig.
(S� blir en dialog till slut motstridig
och kv�vs i ord)

Jag v�nder blad och sedan minns jag henne
att hon var ljuv!
Vad s�gs, v�n Plautos, om en bild som denne:
- Hon var i mitten. Ty vi voro trenne.
(Och en var tjuv)

(Liksom en herde med en varulvs blick)

... Men sommarnatten d�? N�r r�ven s�g
att m�nniskan var lycklig d�r hon l�g?
V�n Plautos tidigt sextital! Ett tappert t�g
som f�rbigick?

(Envoi)

V�n Plautos l�t det stanna oss emellan:
(Jag l�ser dessa bilder ytterst s�llan.)
Men medge: det �r s�llsamt, inte sant?
N�r man helt pl�tsligt f�r ny bild p�
gammal dambekant?