Lisa Ekdahl "Den Stora Ensamheten" |
S� har den drabbat mig igen den stora ensamheten Utan n�gon synlig f�rankring I verkligheten Att synes vara, som det borde Jag ser inget fel, vi gjorde Allt �r som det borde vara Jag kan inte alls f�rklara Varf�r den drabbat mig igen, den stora ensamheten Du talade, jag lyssnade Jag h�rde varje ord Men om sanningen ska s�jas Tror jag inte att jag f�rstod Nej, jag satt d�r i min v�rld dit ingen n�gonsin kan n� in Du m�ste tro mig, tro n�r jag s�jer Att jag vill alltid, jag vill alltid vara din Trots att den har drabbat mig igen, den stora ensamheten Jag har l�rt mig att dras ner, jag vet det �r s� Jag gav efter f�r m�rkret, det var enklare s� Jag har simmat mot ytan, men drog �nd� ner Jag ville nog upp, men f�rm�r inte mer D�r uppe finns ljuset, d�r uppe finns du Jag s�jer som det �r, jag s�jer det nu Jag �r r�dd och jag sjunger den h�r s�ngen till dig D� den ber�ttar om n�gonting som ans�tter mig S� har den drabbat mig igen den stora ensamheten Utan n�gon synlig f�rankring I verkligheten Att synes vara, som det borde Jag ser inget fel, vi gjorde Allt �r som det borde vara Jag kan inte alls f�rklara Varf�r den drabbat mig igen, den stora ensamheten Du slog din hand i v�ggen V�ggen f�rgades av blod Ja, du slog och slog i vanmakt F�r att jag aldrig f�rstod Men jag satt d�r i min v�rld, dit ingen n�gonsin kan g� in Du m�ste tro mig, tro mig n�r jag s�jer Att jag vill alltid, jag vill alltid vara din Trots att den har drabbat mig igen den stora ensamheten. Lyric from www.lyricmania.com |