Torsson "Ansgars Handskar" |
N�r som kungens knekt, sa till fru Engelbrekt, att hon inte fick g�mma sin man. Ja, d� s� sa hon direkt att hon och Engelbrekt, inte l�ngre var gifta med varann. Och knekten f�rsvann. Och hennes man kom fram. "Det hade r�ckt", sa Engelbrekt, "om du bara hade ljugit lite grann". N�r som Axel Oxenstierna, kom med sin h�st, var den ryktad, pyntad och fin. Ocks� kungens h�st, hade kl�tt sig till fest, och satt p� sig en h�gf�rdig min. Och hans �gon var kalla, n�r han viskade till alla: "Axels h�st, har blivit smittad av pest, mot det hj�lper ingen medicin"! Och Kungar och Adelsm�n e b�ttre �n Pr�ster, fattig e s�mre �n rik. L�rling och ges�ll e underordnad M�ster, men den ene e den andre �nd� lik! N�r som Carl von Linn� fyllde 43, s� stod ytterd�rren p� gl�nt. D� kunde man se att hans proteg�, r�ckte �ver en sk�l som present. Han appl�derade. Och gratulerade. "Vad e det med det"?, sa Carl von Linn�, "Du e ju �nd� bara en student"! N�r som Karl XII, kom tillbaks till arm�n, var h�gkvarteret br�nt. D� sa Ansgar Petr�n, en beriden kapten, att det blev br�nt av en dubbelagent! "Ta av dina handskar", sa Kungen till Ansgar. "Du var inte sen att tv�tta dig ren, s� det inte skulle synas vad som h�nt"! N�, Kungar och Adelsm�n e b�ttre �n Pr�ster, fattig e s�mre �n rik. L�rling och ges�ll e underordnad M�ster, men den ene e den andre �nd� lik! N�r som Alfred Nobel, laga� revbenspj�ll, la han in mera ved i sin spis. F�r Alexander Bell, hade samma kv�ll, kommit hem till Nobel med en gris. Bell sa: "Mera salt"! och "Det e f�r kallt"! "Jag e tr�tt p� ditt gn�ll", sa Alfred Nobel, "Du ska aldrig f� mitt pris"! Lyric from www.lyricmania.com |